Panasonic PT-AX100

EN AV VÄRLDENS FRÄMSTA!

Vad som började med Panasonic PT-AE100 på 90-talet har nu kommit fram till PT-AX100. Häremellan har vi sett AE200, som var en revival av AE100 när AE300 kom. Sedan blev det AE500, AE700 och nu senast AE900. AX100 här är det allra senaste och den fjärde och sista av de LCD-modeller som bygger på Epsons berömda D5-panel. Det blir alltså Panasonic som får avsluta höstens ”LCD-elit i budgetklass-genomgång” detta år, och de gör dem VERKLIGEN med bravur. Detta är en makalöst bra hembioprojektor för dig som vill ha tillgång till så ljusa bilder som möjligt för pengen. AX100 är mest lik Epson TW700 av de fyra, men INGEN av dessa fyra fräscha LCD-projektor är särskilt mycket bättre eller sämre än någon annan. Skulle detta vara en dyktävling så skulle de alla ta hem över 9.5 i betyg, men frågan är om inte Panasonic tar den högsta tiondelen?

© 2006 BigScreen Entertainment

Vintern 2006 – nu kan man verkligen inte längre säga att en enstaka modell är ”den bästa av dem alla”. Skillnaderna bland projektorer blir bara mindre och mindre för varje år som går, och snart kommer det vara en total omöjlighet att utröna vem som är ”BÄST” utan extensiva mätningar. Så på den punkten får vi tillmötesgå våra motståndare där ute. Det är mest en tidsfråga innan vi är där. Shoot outs håller ännu ett tag, men jag skulle tippa på att om ett eller max två år till så kommer över 75-90% av storbildssegmentet inom hembiomarknaden hålla så pass hög kvalitet att mätningar är ett kriterium för att över huvud taget se skillnad på mycket bra och extremt bra, för det är inte många som är ”dåliga” nu för tiden. Vi får väl hoppas vi har finansiella medel som täcker en fullt utrustad mätutrustning i framtiden. Hur som helst, än så länge så gör vi som vi alltid gjort – spenderar flera dagar (och nätter) med traditionella shootouts efter bästa förmåga – allt bara för ett enda testobjekt skall få så rättvist omdöme som möjligt. Ett omdöme som handlar om att spegla en produkts prestanda jämtemot 10 års erfarenhet av branschens utveckling och en kräsen konsuments önskan om så mycket biobild som möjligt för pengen. Panasonic PT-AX100 är alltså den senaste 720-baserade LCD-projektorn från Panasonic och den är OEM-syskon med föregående testers Epson EMP-TW700 – D5-panelens moder, Hitachi PJ-TX300 – den lågt prissatta prinsen av LCD-svärta, och Sanyo PLV-Z5 – den underbara helheten. En samling fantastiska LCD-projektorer alltså som alla får oss DLP-vänner att fundera över om vi verkligen skall acceptera regnbågseffekten (RGB-flimmer på DLP) så särskilt länge till. Som vi också har pratat om i föregående tester så är snart också 720p en upplösning som kommer att höra inte bara till bugetklass, utan även instegsklass (vårat eget klassystem). 480p och 576p är på utgång och frågan är om vi ens hinner titta på de få maskiner med dessa upplösningar som finns kvar på marknaden, innan de är utgångna (till exempel InFocus IN72). Under nästa år lär det med största sannolikhet inte tillverkas fler 480- eller 576-enheter och från och med då kommer 720p vara den nya tidens ”low-end” inom projektion – 720p som bara härom året kunde kosta 150 000 kronor! Framtiden är 1080 – Utan någon som helst tvekan! Allt pekar på att HD-DVD eller BlueRay kommer bli det format som kommer ge vanlig DVD en känsla av gårdagen… kalla det VHS v/s DVD på nytt, fast nu är det DVD som står för det gamla. Men innan vi är där så lär det ta sin lilla tid. Själv har jag 170 noga utvalda samlarobjekt i min filmhylla och det finns inga planer på att för egen privat del införskaffa det nya formatet och börja om IGEN med att samla alla dessa godbitar (Jo jag hade dem alla på VHS en gång i tiden också). DVD är ett fantastiskt underbart format som räcker långt ännu och skillnaden mot VHS är så oerhört mycket större än skillnaden DVD/HD-DVD faktiskt. Men de flesta företag har redan visat musklerna bland de första och en av dem är just Panasonic också med sin 1080-projektor; PT-AE10000. Förvänta er en samling 1080-tester i vår… Nog med prat – nu till testet!

Skåpmatsdesign men fantastisk fjärr
Efter att ha öppnat kartongen så slås man inte direkt av något nytt, som med Hitachis maskin, eller Sanyo med för den delen – båda som kommer med svart finish. Även Epson finns ju i svart i USA i alla fall. Kanske gör även denna Panasonic det? Men oavsett färg så är själva chassiet det som ser klart äldst ut av dem alla fyra och tankarna går fortfarande till 70-talets fula videobandspelare på något sett. AX100 är inte snygg för fem öre, men det kanske inte spelar så stor roll heller. Mycket trevlig är dock deras (patenterade?) lösning på Lens Shift med en joystick a’la SonyEricssons mobiler. Med denna är det festligt annorlunda att justera in bildens placering på duken, dock kanske något svårare med precision jämfört med två separata rattar. Zoom och fokus är självklart (i denna klass) liksom hos de andra helt manuella. Zoomen är väldigt stor och det är ALLTID trevligt eftersom det ger lika stor flexibilitet med placeringen och avståndet, oavsett om man monterar i tak eller ställer på bord. Ihop med lens shift:en så kan vilken nybörjare som helst få in bilden på duken utan problem. Fokus, eller den ”optiska skärpan” är fenomenal liksom hos de andra och speciellt Epsons TW700. Man kan utan problem få menytexten att se superskarp ut! Luftintag är placerat på vänster sida baktill (vi menar alltid på samma sätt som man pratar om sig själv när det gäller höger eller vänster). Den varma luften slussas ut på fronten riktat kraftigt bort från linsen åt höger. Fläktljudet som genereras är helt klart bland de lägsta vi hört i det låga läget. Här verkar det pendla mellan uppskattningsvis 23 till 24 dB och i det höga fläktläget 28 till 29 dB – inga höga värden alltså, och allt under 25 måste räknas som mycket diskret. Man skall tänka på att termer som ”tyst, tystare, tystast” inte existerar inom projektion trots flitigt användade i reklamsammanhang, men diskret är det verkligen. Baktill har vi alla ingångar vi behöver och denna gång har också Panasonic lagt ned SCART-ingången, kanske till någras förtret, men framtiden är ändå HDMI skulle vi vilja säga. En dubbel HDMI kanske hade varit trevligt då istället? En uppsättning skruvfötter ser till att den bordsplacering blir perfekt och knappsatsen gör det den skall på ett lika oupphetsande sätt som designen i övrigt, men fungerar gör det. Fjärrkontrollen förtjänar däremot nästan en egen recension för detta är bland det bästa vi sett någonsin! Mobiltelefonkänsla, snyggt tonad och skarp belysning, STORA tydliga knappar med TEXT på som säger vad varje knapp gör istället för kryptiska symboler som bara designern begriper, fäst fällbar batterilucka (som alltså inte lossnar och tappas bort) samt perfekt kommunikation med projektorn. Detta är en fjärr som andra borde ha som måttstock i normalklass!

Lättnavigerat och snabbinställt!
OSD:n (menyn) på AX100 är inte alls komplicerad som på Epson TW700. Här går det snabbt att hitta det man söker och man känner klart igen sig från det ”gyllene medelsnittet” på hur en projektormeny brukar se ut. Vi började med att leta upp lampläget. För DLP kör vi ALLTID i fullt eller ”Normal” som det ofta heter (även här). Men för LCD är det inte lika klart fram tills nu. Alla D5-or i denna testomgång beter sig ganska lika på den punkt att man tjänar mycket dynamik på att köra med fullt ljus från lampan och man förlorar inte så hemskt mycket svärtbotten. Med AX100 upplever vi cirka 25 procent mer ljus i Normal mot Eco men svärtbottnen upplevs oförändrad så länge Iris är aktiv (auto). Resultatet blir alltså mer dynamik i ljusa scener och högre kontrast totalt sett – ett lätt val, även om det höjer fläktljudet uppåt cirka 29 dB. För att göra det riktigt enkelt för oss användare har Panasonic vart väldigt trevliga genom att dela upp alla förval under två huvudgrupperingar, som också har en egen knapp längst upp på fjärrkontrollen. Den ena heter ”Theater Room” samt ”Living Room”. Under dessa två återfinner vi förval från fabrik som skall vara optimerade för dessa förhållanden. För mörka hembiorum (som vårat) så finns Cinema 1, Cinema 2, Vide och Natural. Det sista läget ger klart bäst bild enligt oss, bland annat på grund av dess gamma som ger mest detaljer i lågdagrar (det vill säga låg gamma och inte hög som vi råkat uttrycka oss felaktigt förr). För ljusa rum så har vi Normal, Dynamic och Vivid Cinema. Även här är det naturliga läget Normal bäst – Dynamic är övermättad och Vivid Cinema för ljus, enligt oss. Vi har alltså nu två mycket bra utgångspunkter för vidare kalibrering och det tog oss 2 minuter att finna dem. Vi kommer alltså att precis som med Epsons maskin att välja att rekommendera denna projektor BÅDE för mörka och ljusa rum. Epson TW700 specas till 1600 ansi och Panasonic till hela 2000 ansi – det ljusaste en normal hembioprojektor haft som specifikation sedan branschen startade i mitten av 90-talet. I realiteten är INTE dessa 2000 ansi särskilt mycket ljusare än Epsons 1600 och inte heller jämfört med de andra två, men visst KAN man se små skillnader. I alla fall mot Hitachi som är den mörkaste av dem alla. Men vi pratar skillnader inom 20-25% så ingen förväntar sig ”tändsticka möter kärnvapenexplosion”. Mot TW700 är det omöjligt att se skillnad.

Finess-mix
Om vi skall kika på vad AX100 erbjuder i övrigt så kan vi nämna utöver självklara saker som Keystone till exempel Input Guide som kan ställas till Off, Simple eller Detailed. Med Off händer inget när man shiftar insignal, den bara alternerar. Med Simple så får man som brukligt/vanligt en litet text som talar om vilken signal man tittar på. Och med Detailed så får man också en tjusig grafisk presentation av kontakterna namn och precis hur de ser ut, så man kan stega sig till den kontakt man vill aktivera och trycka där. Oerhört trevligt för alla förstagångsköpare som just fått julbonus och far förbi OnOff helt utan erfarenhet av projektorer. Mer sådant tack! OSD Design byter finish (färg) på menyn, och det är väl inget upphetsande men trevligt ändå. Vi valde nr 3. OSD Position borde ALLA projektorer ha. Det underlättar kalibrering i alla fall och AX100 kan ställa OSD på sju olika platser. Tuffast är dock de fall där man själv stegar sig fram. Test Pattern var något som förr hörde till lyxklass, men AX100 ger två testbilder med fullt ljuspådrag där mönstret är anpassat för centrering på duk samt skärpeinställning – trevligt. Language finns också, men vi håller oss till engelska. Position, för bilden inom bildytan, finns som Horizontal och Vertical. Overscan ställde vi till 7 och Aspect vet ju alla vad det är. Full 16:9 är självklart givet!

Inga extensiva kalibreringar
Till att börja med så skall vi rapportera att AX100 beter sig PRECIS som Epson TW700 i den aspekten att den inte gör någon nämnvärd skillnad på insignal. Alla är välkomna så att säga, och liksom Sanyo PLV-Z5 så är dessa två de enda av de fyra projektorerna som gör de-interlacing tillräckligt bra för att fungera utan progressiva signaler. Det innebär att skall du ha din projektor till mycket annat än just film från DVD så är Z5 eller AX100 kanske det klara valet för dig. För extremt mörka rum; Hitachi och för ljusa stora rum med stora bilder; Epson eller Panasonic. Men nu skall vi inte runda av med slutplädering innan vi är där. Rent färgmässigt så hanteras bilden alltså extremt lika oavsett signal, och det har tidigare varit väldigt olika för alla projektorer. För interlace-signal från komponent ställde vi AX100 till Contrast +9, Brightness -4, Color -10, Tint 0, Sharpness +5, Color Temperature (som en anges med Kelvin) 0, Dynamic Iris: On, Light Harmonizer: Auto. För progressiv komponent blev det Contrast +7, Brightness 0 och i övrigt som innan. Slutligen testade vi också HDMI som vanligt och här blev den enda skillnaden något mindre minskning av Color till -5. Denna bild är lika bra som de andra två, så det spelar alltså inte så stor roll vilken signal man väljer!

Advanced Menu
Det var det. För mer noggrant pill så gick vi in under Advanced Menu till Cinema Reality till On (för god de-interlacing enligt ovan). Vidare finns MPEG NR (Noise Reduction). Jag är själv ganska ”allergisk” mot de flesta former av brusreducering, men eftersom jag inte heller såg någon försämring av att använda den så blev det On. Samma sak med ”vanliga” NR. Color Management ställde vi till Normal, men man kan också söka färg med en cursor och spara sina val, om man är petig. Advanced Menu ger slutligen också tillgång till vitbalans med Contrast och Brightness (deras ”rätta” namn framför Gain och Bias) samt Gamma; High, Mid och Low. Jag vill minnas att gamma ställdes till Mid eller Low, men jag minns inte och just där saknades en anteckning – jag beklagar. Hur som helst så var bildens gamma PERFEKT, det tyckte vi alla. Det fanns ingen som helst brist på detaljer i mörka scener och detta trots att svärtan var mycket bra. Tjusigt! Vitbalansen justerades en smula för att matcha vår referensbild från Sharp XV-Z3000. Resultatet blev för förvalet Natural (mörka rum): Contrast G -3 och förvalet Normal (ljusa rum): Contrast G -5, Brightness G -2 och B -5.

Autoiris
Panasonic AX100 har som sagt en Iris och denna är automatisk. Den mest ljuskontrolls-avancerade enheten av dessa D5:or är som förra gången: Sanyo med sina dubbla iris samt automatisk lampkontroll. Hitachi har sina dubbla – en auto samt en manuell. Epson nöjer sig med en auto och likaså alltså Panasonic. Man kan tycka att det inte hade gjort något med fler möjligheter, men liksom med Epson så är resultatet ändå mycket mycket bra och utan tydlig iris delay. ALLA dessa D5:or är suveräna på att ge stor dynamik, hög kontrast och djup svärta. Vidare har AX100 också en egen funktion i och med sin ”Light Harmonizer” som enligt uppgift skall justera gamman (och inte ljusflödet), men efter att ha experimenterat med denna så kan jag säkert säga att vid manuell justering sker en oerhört sänkning av gamman när man ökar värdet (visst låter det knasigt, men så är det) – det vill säga att bilden blir ”ljusare” genom att svärtbottnen höjs och mer detaljer syns, men då får man också lägre kontrast. Detta fungerar i mycket ljusa rum, men autoläget fungerar inte något märkbart hur vi än experimenterade med ljuset i rummet?

I konkurrensen
Hur som helst – Panasonic PT-AX100 är en helt fantastisk hembioprojektor, och det tvivlar jag på att någon skulle kunna säga emot (förutom produktchefer på andra företag så klart). Den är MINST lika härlig som de andra tre och det är extremt små skillnader dem sinsemellan. De har alla fantastiskt fin färgåtergivning, men Epson och Panasonic är de som kommer med den bästa färginställningen från fabrik. Hitachi kan enligt oss också snabbt köras med ett förinställt färgläge, men vissa ser det som för kallt dock. Sanyo kräver lite pill med färgerna men blir helt underbar den med. I fråga om ljustryck så är Panasonic och Epson delade på första plats. Vad gäller svärta är Hitachi den som når lägst i svärtbotten. Skärpa är på dem alla av yppersta klass och på denna punkt får vår DLP-referens se sig slagen. Likaså i fråga om skalning och lugn i bilden – de uppvisar alla ett fantastiskt lugn trots den höga skärpan. Bilden är helt fri från gamla tiders vertikal bandning och inga negativa skalningsartefakter kan ses, utom möjligen på Sanyo i interlace-läge där en viss ”smoothness” följer med de-interlacingen. Kanske är det därför de andra istället har ”skippat” den biten? Men å andra sidan får man ju då interlaceartefakter utan progressiv signal. En stor fördel för DLP har också länge varit den täta pixelstrukturen men numera är den ganska lika. AX100 har liksom de andra en makalöst pixeltät yta och det går att sitta mycket nära bilden utan att störa sig på pixelering. 1,5 x bildytan skall inte vara något problem. Det är i stort sett omöjligt att utse en vinnare av dessa fyra LCD-projektorer, och Epson TW700 fick titeln som ny LCD-referens mest för att vi anser den vara en bättre projektor än Sony PLV-HS60 som är på utgång. Men ingen av de andra två är särskilt ”efter”, de skiljer sig bara en smula i handhavande och Epson var den som var mest flexibel och hade mest inställningar att leka med för den trimningsbenägne.

Delad referens för LCD!
Det enda som gör att vi, eller i första hand jag själv, fortfarande håller en DLP som huvudreferens är EN solklar aspekt; simultankotrast – det vill säga projektorns förmåga att visa så mycket ljustryck som möjligt när den övervägande bilden är mörk, till exempel en person i en grotta, utomhusscener om natten eller bara en vit textrad på svart bakgrund. Nackdelen är RGB-flimmret och det har självklart inte en LCD. Men en LCD kan inte heller visa svärta i DLP-klass utan att offra ganska mycket dynamik i bildens ljusa detaljer. Förutom det så har inte DLP något övertag över LCD-projektorer som dessa. Vilken är bäst, frågar du dig? Alla säger vi! Men i ett försök att gradera på något slags rättvist sätt så säger vi; LJUSTRYCK/DYNAMIK: Epson och Panasonic! SVÄRTA: Hitachi! FÄRGÅTERGIVNING: Epson och Panasonic! SKÄRPA: samtliga! PIXELTÄTHET: samtliga! DE-INTERLACING: Sanyo och Panasonic! FLÄKTLJUD: Sanyo. DESIGN: Hitachi och Sanyo. Men nu pratar vi betyg som skulle kunna liknas vid 9,3 mot 9,4 och så vidare, dessutom är många aspekter säkert en smaksak också samt en fråga om perception. Kontentan är att vi inte kan säga att någon är ”bäst” – de är alla bäst! Men vi låter Epson och Panasonic dela på platsen som LCD-referens av den enkla anledningen att deras ljustryck tillåter användande i både mörka som ljusa rum. I övrigt är de alla prinsar av högsta klass och på grund av att vi nu har så oerhört lågt pristak för 720p-LCD så tar vi återigen tillvidare bort plasten ”Budgetreferens – LCD” eftersom Sanyo PLV-Z5 ligger i samma prisklass som de andra. Extra roligt med AX100 är också att den i andra länder kan tinga så mycket som 3000 dollar. Det gör det nuvarande priset kring 16 000 kronor (riktpris 19 000) väldigt prisvärt, inte sant. Vilken du än köper av dessa fyra LCD-projektorer så kan du vara säker på att komma hem med LCD-kvalitet i absolut världsklass PERFEKT för vanlig DVD, och är AX100 ditt val så kan jag bara säga; well done – du har nu samma möjligheter som med Epson att nyttja din mörka hembiosalong eller ditt ljusa vardagsrum med en enkel knapptryckning. Panasonic PT-AX100 är sannerligen i världsklass!

Bästa bild: Progressiv komponent el. HDMI!

Kontakter:
En av varje-principen återigen. Vanligt och tilräckligt med andra ord. En komposit, en S-video, en komponent, en VGA och en HDMI. Ingen SCART dock längre (som varit Panasonic-standard på deras projektorer innan).

Knappar:
Knappsatsen saknar belysning och är väldigt enkel, men funktionell.

Fjärr:
Fjärrkontrollen förtjänar däremot nästan en egen recension för detta är bland det bästa vi sett någonsin! Mobiltelefonkänsla, snyggt tonad och skarp belysning, STORA tydliga knappar med TEXT på som säger vad varje knapp gör istället för kryptiska symboler som bara designern begriper, fäst fällbar batterilucka (som alltså inte lossnar och tappas bort) samt perfekt kommunikation med projektorn. Detta är en fjärr som andra borde ha som måttstock i normalklass.

PLUS + Väldigt kraftigt ljusflöde + Mycket stor dynamik och kontrast + Bra LCD-svärta + Iris utan iris-delay + Fantastiskt naturlig färgåtergivning med förval ”Natural” eller ”Normal” + Lika bra färghantering oavsett insignal!!! + Fungerande de-interlacing + Skärpan är banbrytande + Flexibel för olika rum + Enkel kalibrering MINUS - Trist design?

BETYG (Totalbetyg: "Price/Performance")

EXTRA
Så HÄR glada blir alla som ser dessa fina projektorer! ;) Trots att vi egentligen är väldigt mycket emot screen shots av flera anledningar så försöker vi också ändå bejaka alla er som frågar efter dem. Speciellt vid stora shoot-outs som nu... Här är i alla fall en bild som visar hur lika bilderna är mellan Sharp XV-Z3000 (överst), Sanyo PLV-Z5 (vänster) och Panasonic PT-AX100 (höger). Notera också att Sharp är ganska KRAFTIGT kalibrerad på känsla, Sanyo likaså, medan Panasonic å andra sidan är ganska snabbt inställd med förvalet "Natural"... Ändå är de så oerhört lika! Vi kunde inte vara mer nöjda - med dem alla!!! :)