Tester

HUR TESTAR VI?

För alla er som tidigare under åren läst våra gamla tester i HemmaBio-tidningen, eller just börjat läsa våra tester på denna sajt som gick online under 2002, och självklart för alla leverantörer och tillverkare av utrustning, så tänkte vi nu berätta lite närmare om hur vi gör och alltid gjort när vi testar en av hemmabions mest kostsamma pjäser; projektorn. Vad använder vi för kringutrustning, hur går vi till väga under testet, vad tittar vi efter och vad bedömer vi?. Men innan vi ser nämare på det så skall vi först behandla grundkonceptet - vad är egentligen "bra bild" och "bra ljud" samt vad är minimumkraven för att kunna utföra dessa tester, med eller utan avancerad mätutrustning? Och vilka är de vanligaste myterna i denna bransch? Men först - vår officiella "Disclaimer"...

BigScreen's officiella "Disclaimer"
Det är i regel för det mesta roligt att vara produktrecensent. I alla fall då det flyter med leveranser, panelmedverkan, tid osv. Ibland känns det slitsamt som alla andra jobb, men för det mesta är det en trevlig och uppskattad sysselsättning. Vi, och speciellt jag personligen, får enormt mycket uppskattning per mail av läsare runt om i landet. Det är smickrande, roligt och synnerligen motiverande. Men självklart är inte alla positiva. Som produktrecensent får man också snart lära sig acceptera att uppfattningarna om vad man skriver, i vissa säregna fall, varierar starkt efter läsarens personliga övertygelser, vad de än må vara baserade på. Men det är ju också bara naturligt – alla kan ju inte tycka likadant, även om en standard eller mätning påvisar hur det "skall vara". Man kan, som vi, predika det man tror på (i vårt fall allt som redogörs för på denna sajt), men huvudsaken är att man inte idiotförklarar och spottar på andra för deras åsikter. Mycket i denna bransch kan testas, mätas och jämföras professionellt efter de riktlinjer och standarder som industrin satt upp, men det kommer också alltid att finnas andra åsikter som sagt, och vissa aspekter är svåra att peka på och säga; "så här SKALL det vara, punkt och slut!". Mer om det nedan. Relationer mellan recensent och leverantör påverkas också upp och ned under säsongerna. Orsaker till allt detta och de effekter som följer, kan till exempel och bland annat vara:

"DEN ONDE": En läsare och konsument som redan investerat tiotusentals kronor på sin anläggning, blir kanske besviken och/eller irriterad om hans eller hennes prylar inte håller måttet i officiella tester. Själv så tror ju densamma behårt på vad han eller hon just investerat i, vilket får oss att verka "dumma" och "utan koll".

"DEN GODE": På samma sätt blir en annan läsare, som redan lyckats pricka in produkter av hög kvalitet med (som det senare visar sig) lyckade testresultat, ofta mycket nöjd, stolt och glad när tester som bekräftar hans eller hennes ”goda smak” publiceras. Nu har vi plötsligt just "koll".

"DEN FULE": Mässor (och butiker) kan vara STORA bovar i detta drama då vi spenderar flera dagar med varje test och alltid skapar maximala förutsättningar för maskinerna att visa vad de går för. Detta är mycket svårt att leva upp till i mässammanhang. Det kan handla om på tok för ljus miljö, för många olika "förståsigpåare" som ställer om mjukvaran var och varannan minut, övrig hårdvara, med mera. Det finns mycket som kan gå fel! Just därför kan projektorn som fått "bäst i test" hos oss, tyvärr mycket väl också se ut som skräp på en mässa. Frågan är om inte mässor faktiskt förstör mer än de hjälper – både för leverantörer och konsumenter. En läsare som läst ett bra test hos oss blir också självklart irriterad och förvånad när produkten i fråga ter sig på detta sätt på mässan (eller butiken) som denne besöker, då man kanske också rest långt för detta ändamål. Vi kan dock inte ta ansvar, eller svara för något annat än de resultat vi kommer fram till i vårt testrum.

En annan aspekt är som sagt relationen mellan produktkällan (tillverkare, distributör och återförsäljare) och media som skall utföra testet. Blir testresultatet mycket bra så blir ofta recensenten en väldigt populär person på det aktuella och berörda företaget. I alla fall ända tills ett annat test publiceras där det berörda företagets produkter är långt ifrån bäst. Ibland kan det räcka med att de helt enkelt inte får "bäst i test" så att säga. Då kan recensentens populäritetsnivå falla ganska drastiskt. Detta är självklart en överdriven generalisering, men det förekommer tyvärr emellanåt i enstaka fall. De flesta företag är dock oftast professionella i sitt bemötande mot press, journalister och media som vi, oavsett testresultat. Och det är ju så det skall vara om professionalism är med i bilden. You can't win them all, som det heter... men stundtals kan det dock se ut så också :)

Vissa saker som färgåtergivning, skärpa, pixlighet, "VB" (vertikal bandning), "RBE" (regnbågseffekter), "ID" (iris delay) och dylika fysiska egenskaper och biverkningsartefakter, kan mätas, testas och utvärderas utan stora diskussioner i fråga om korrekthet! Saker som ljusstyrka, svärta, kontrast och dynamik kan delvis också mätas (ljus & kontrast) men är dock också, till viss del, en "smaksak" beroende på vad man tycker om, vad man anser är viktigt samt framför allt hur man kommer att nyttja sin projektor i fråga om rum, bildstorlek, duk, ljusförhållanden, mm. Självklart är så hög kontrast som möjligt att önska, men kontrasten är en relation mellan svärta och ljus och med ändrad bildstorlek kommer svärta, ljus, kontrast, färger och mycket annat att upplevas annorlunda. De flesta tester, inklusive våra, utförs med cirka 100 tums bild som utgångspunkt. Därefter testar vi skillnader nedåt och uppåt beroende på prestandaklass (se "Projtoppen" för mer info om vårt klassystem). En del konsumenter vill ha en riktigt ljusstark bild och prioriterar det framför djup svärta. Andra menar att djup svärta är mycket viktigare än högt ljustryck. Det finns ingen norm (liksom färgernas temperatur 6500 Kelvin) som säger att kontrast skall vara ett visst värde, men som sagt - självklart är så högt värde som möjligt önskvärt, det är bara det att högt ljus brukar i regel utesluta djup svärta och vice versa och det är DÄR smaksaken kommer in i bilden. Vad är viktigt för dig, bortsett från korrekt färgåtervining, skärpa och så lite störningar som möjligt?

Jag brukar ofta säga att: ”-Vi skriver aldrig något för att vara vare sig elaka eller snälla, vi skriver det för att det är vår övertygelse.” Och det är den gyllene grundregel som vi hoppas att alla produkttestare jobbar efter. En god produkttestare skall bara förmedla till sina läsare vad hans eller hennes erfarenhet säger om den aktuella produktens kvalitet, och framför allt prisvärdhet. Därefter är det ju var och ens personliga rättighet att bilda sin egen uppfattning. Mer än så är det inte! För vad man än tycker om vad som helst så finns det ju alltid någon annan som tycker annorlunda. Därför är det viktigt att inte ”köpa grisen i säcken” utan att också se produkten med egna ögon. En del testobjekt kan också dessvärre vara smått trimmade eller bära på små defekter vilket därför kan påverka testresultatet positivt eller negativt.

Man skall också komma ihåg att framför allt projektorer är FÄRSKVAROR (på gott och ont) och att tekniken utvecklas med en rasande fart, så det som var hett igår behöver inte vara det imorgon! Tyvärr... men skall man vänta på en bättre modell, så kan man vänta för evigt, för det kommer ALLTID komma en bättre modell, för eller senare...

Se oss som en guide, inte en lagbok! Huvudsaken är ju att man blir nöjd och det är därför vi finns… för att tipsa och ge råd från vana konsumenter till ovana konsumenter! Detta är vår definition på bra konsumentupplysning!

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Vad är egentligen bra bild & bra ljud?
Hur och när vet man det riktigt säkert egentligen? När är det bokstavligen "dåligt" och när är det enastående "bra"? Uppfattningarna om vad som är bra bild är förmodligen fler än vad man kan räkna på sina tio fingrar? Men egentligen borde det hela vara ganska enkelt. Låt oss i detta sammanhang jämföra med ljud. När det gäller ljud kan vi nämligen verkligen tala om subjektivitet och svåra bedömningar. Finns det 10 olika uppfattningar om vad som är bra bild, så finns det säkert 100 om vad som är bra ljud...

InoAudio Pi60 Signatur

Bra ljud?
Man skall hur som helst ha mycket klart för sig att både ljud och bild är faktorer som i alla högsta grad påverkas av sin omgivning. Skillnaden är bara att i fallet bild så kan användaren själv ganska "enkelt" (med lite vilja, motivation och engagemang) skapa mer eller mindre optimala förutsättningar för maximal bildkvalitet. Med ljud är det dock tyvärr ofantligt mycket svårare. En uppsättning ljudutrustning kommer garanterat att låta på ett visst sätt i ett rum och på ett helt annat sätt i ett annat (annorlunda) rum. Kvaliteten på själva utrustningen är långt ifrån allt som spelar in här. Storleken på rummet, möbleringen, väggarna, taket och takhöjden, golvet, materialet på/i dessa, mattor eller ej, med mera… alla är de faktorer som ofrånkomligen kommer att påverka hur vi uppfattar ljudet, även om utrustningen i sig är "felfri". För vissa sker denna ljudpåverkan med ett positivt resultat, för andra med ett negativt. Vad som är bra ljud är som sagt för många (tyvärr) en fråga om subjektiva bedömningar, även om man även här kanske borde kunna tycka att det till viss del är ganska elementärt. Men förhoppningsvis så vet i alla fall de flesta vad kraftig distorsion är; det vill säga då när det skär så där riktigt illa i öronen så det gör ont. Ett resultat av detta på höga volymer kan till exempel ge tinnitus. Så vill väl ingen ha det, det kan vi nog i alla fall vara överens om (hoppas vi)? Men sedan blir det ju lite svårare och mest en fråga om lyssningsförutsättningar (miljön), god eller dålig hörsel, personlig smak, eventuella varumärkespreferenser och tidigare erfarenheter. Har man en gång upplevt riktigt distorsionsfritt ljud så brukar få avvika tillbaka något annat. Men saker man inte kan se är hur som helst också sällan självklara för den stora massan. Vår åsikt är i alla fall helt enkelt att bra ljud är RENT ljud – till att börja med! Med rent ljud menar vi självklart utan distorsion, samt ofärgat och "så som det lät vid inspelningstillfället". För att uppnå det krävs dels utrustning av sällsynt klass, men även en hel del omgivningsförutsättningar som sagt. Men alla delar ju självklart inte denna åsikt och många är det som faktiskt tycker om när ljud färgas av utrustningen (!?). Det gör inte vi, varken inom ljud eller bild. Vårt referensljud levereras av undertecknads personlige vän; ljudingenjör Ingvar Öhman på Ino Audio. Högtalarna är ett par vackra "Ino Audio Pi60 Signatur". Enligt oss är detta förmodligen "världens bästa högtalare", men återigen så är inte alla av denna åsikt. Ljud är nästan som en religion när det gäller grupperingar och starka åsikter... även om det inte borde vara så, och just därför håller vi ganska låg profil när det gäller ljudbiten, vilket till exempel märks i vårt forum. Åsikterna är för många helt enkelt för att vi skall "orka" predika om ljud. Läsa mer om grundläggande obestridbar ljudfakta kan man dock göra under sidan "Allt om Ljud".

Bra bild?
Man kan till viss del resonera på samma sätt med bild, men någonstans är dock bildens kvalitet mer objektiv eftersom det är något man kan se. Om en bildåtergivare till exempel visar bilder från en skog där träden är rosa så kommer förhoppningsvis de flesta att inse att den bilden är felaktig. Om däremot en högtalare låter vasst och skärande med hemska horndiskanter, så kanske en annan person tycker att den låter distinkt och välartikulerat, även om det på pappret faktiskt är felaktigt och iöronskärande förvrängt vid mätningar. Men vem vet soklart vem som har bäst förmåga att avgöra det, utan just mätningar? Alla kan ju inte vara välutbildade ljudtekniker naturligtvis. Men att träd inte är rosa vet ju alla människor som har klivit ut ur barnvagnen. Vi ser med andra ord bildbedömningar i relation till ljudbedömningar som mer "självklara". I alla fall till viss del! Däremot så kan det som konsument vara svårt att hinna och orka med att fara runt i alla butiker och spana in samtliga på marknaden förekommande modeller i den prisklass man letar objekt. Det är bland annat just på grund av dessa faktorer som det finns tidningar och webbplatser som oss. Det vill säga medier där konsumenter med mångårig erfarenhet försöker förmedla till andra konsumenter uppfattningen om en artikels prisvärdhet baserat på noggranna jämförelser och utvärderingar mellan diverse likvärdiga produkter i samma prisklass. Och eftersom vi är specialiserade på just projektorer för hemmabio så skall vi här nedan strax räkna upp en del förutsättningar för att kunna utvärdera en projektor (för hembiobruk) på ett ärligt sätt.

Men innan det vill vi också påpeka, när det gäller projektorer, att det utöver miljö också finns ett flertal mjukvarubaserade faktorer som kan få en projektor att te sig på otaliga sätt. Den största är de numera vanliga förvalen av bildinställningar där färgtemperatur och gamma ofta ingår. De flesta tillverkare släpper numera projektorer som har just diverse från fabrik lagrade inställningar för olika typer av bildändamål. Personligen tycker jag detta påminner lite om alla de ljudparametrar man kan se på många surroundförstärkare där man kan få ljudet att låta som det kommer från en katedral eller en jazzklubb och så vidare, även om man sitter i en liten skrubb. Detta har inget med ljudkvalitet att göra, endast upplevelse. Samma är det med bilden. Projektorerna erbjuder bildinställningar som skall passa film, spel, sport, TV, data med mera. "Problemet" (begränsningen) är bara att vi på BigScreen testar som sagt endast i ett syfte: film i mörklagda rum! Så tänk på att det vi kommer fram till gäller egentligen endast för detta ändamål.

MINIMUMKRAV FÖR ATT UTVÄRDERA HEMBIOPROJEKTORER OPTIMALT:

Projektorerna måste vistas i samma rum. Detta rum skall dessutom vara mycket väl projektoranpassat med mörka dämpade färger och matta ytor. Och naturligtvis skall det även vara totalt mörklagt. Med andra ord så krävs samma förutsättningar som i en stor biografsalong. Utan mörker omöjliggör man optimal svärta - tyvärr! Se även stycket "Myter" längre ned...

De skall använda samma bildkälla, dvs samma DVD-spelare med samma film!

De skall använda likadana kablar med lika längd och de skall alltid testas med de bästa tillgängliga bildöverföringsstandarderna. I Europa, och därigenom Sverige, så ses RGB via SCART som det främsta och bästa. Rent teoretiskt och tekniskt är RGB-HsVs till och med lite vassare än komponent (YCbCr), även om skillnaden är föga synbar i praktiken. Men man skall också komma ihåg att alla DVD-filmer är lagrade med YCbCr. Det finns dessutom ytterst få projar med SCART-ingång och signalen måste ändå konverteras från YCbCr först innan den lämnar DVD-spelaren. Därför har vi länge valt YCbCr som mest lämplig överföring. I princip samtliga hembioprojar av idag har dessa ingångar och endast Panasonic har SCART där vi i 9 fall av 10 också konstaterat att man inte vinner ngt med den signalen när det gäller projektorer. Självklart skall man även testa med digitala signaler via DVI eller HDMI!

De skall projicera sina bilder på samma sorts duk med lika stora mått. 2-3 meters bredd är det vi alltid använder.

De skall till att börja med gås igenom noggrant, eventuellt kalibreras, justeras och testas med eventuella bildförbättrande inställningar.

När man sedan jämför med referensmodeller så bör man projicera sida vid sida, eller med alternerande linstäckning. Man bör också använda filmer med erkänt kvalitet som lämpar sig väl för ändamålet.

MYTER

"-Ju högre ljusflöde desto bättre", tror många! Det stämmer så länge vi pratar om dataprojektorer som skall kunna lysa upp mycket stora bilder i väl upplysta lokaler. Men när det gäller hemmabio så betyder kontrastförhållandet så oerhört mycket mer för bildens djup och dynamik! Hög kontrast utvinns primärt genom ett lågt svärtdjup. Lågt svärtdjup omöjliggörs med alltför högt ljusflöde. Alltså är svärtan viktigare än ljusflödet. En projektor med 700-1000 ansilumen är perfekt för hemmabio upp till 100 tum. Möts det upp av en djup svärta så genererar detta garanterat ett enormt kontrastförhållande som ger dynamik och djup i bilden. Givetvis är högre ljusflöde önskvärt om man skall fylla riktigt enorma bilder på upp till 4 meter (som vår testduk), men då krävs också att projektorn har avancerad ljuskontroll, antingen som DLP eller LCD med iriskontroll. Men för bilder kring 100 tum räcker 700-1000 ansi perfekt.

”Screen-door” är en artefakt/effekt som blivit mycket omtalad bland projektorkonsumenter. Man syftar till det ”myggnät” som man kan uppleva utav de pixlar som bygger upp bilden. Vanligtvis syns dessa mer på en LCD- än en DLP-proj på grund av annan täthet i matrisen. Vi hävdar dock att begreppet som sådant är något av myt född med kejsarsnitt. Screen-door är helt enkelt en effekt av att man sitter för nära bilden! Ibland har vi sett skrämmande exempel på hur konsumenter ställer sig 10 cm ifrån duken i butiken och klagar på att bilden ser grötig eller orolig ut (!?). Sätt näsan mot TV-glaset så lär inte din nya flashiga 36 tums-TV med den senaste digitalförbättringsmegasuperduperplus-tekniken se särskilt bra ut heller. Följ våra rekommendationer så bör du kunna avnjuta din projektor utan myggnätsmönster. Vi har alltid rekommenderat att man sitter dubbelt så långt ifrån bilden som den är bred. Till exempel: 2 meter bred bild – 4 meter avstånd, 3 meter bild – 6 meter avstånd, osv. En högupplöst proj (HDTV/XGA/WXGA) tillåter större marginaler att tänja på, men en lågupplöst (VGA/WVGA/SVGA) bör inte betraktas under dessa rekommendationer.

"-Projektorer kan ersätta TV/LCD-TV och plasma-TV!" Enligt oss - tyvärr: NEJ! Vi anser INTE att en projektor kan agera TV med gott resultat, för oavsett prestanda på din projektor så MÅSTE du mörklägga för bästa bild. Det är så elementärt att bilden kan aldrig bli mörkare än vad duken är i rummet med projektorn avstängd. En del tillverkare "hatar" oss för detta, men så är det. Det enda som kan råda bot på detta eventuellt är Sonys kommande svarta filmdukar med avancerad speglingsteknik, men vad kommer de kosta tro? En annan ofrånkomlig aspekt är driftkostnaden på en projektor kontra en plasma, LCD eller TV. Lamporna håller endast kring 2000 timmar. Det räcker till många filmer, men knappast till många långa kvällar i TV-soffan. Den tredje aspekten är att man vänjer sig vid bildstorleken, vilket betyder att om du ser på din 100-tumsduk varje dag så kommer du snart se den som liten. Nej projektorer är för film och kanske en stunds TV-spel, men ersätta TV-apparater, oavsett teknik, kan de inte göra anser vi.

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Utrustningen

Bildkällan är just nu en Denon DVD-3910. Innan det hade vi en DVD-A11, men då 3910 kom ut med lägre prislapp och ny teknik var bytet givet. Denon håller för övrigt i det mesta också väldigt hög kvalitet. Många undrar dock varför vi använder så pass dyr (ca 10 000 kr) DVD och inte en sådan som de flesta köper kring 2-3000 kronor? Svaret är: med en klockren DVD-spelare så vet vi till 100% att den bild vi ser från projektorn är den absolut bästa bild projektorn kan ge. Det vore mycket illa att använda en enkel DVD som begränsar och blir en flaskhals - inte sant? Klicka på bilden för länk till importören HiFi-Klubben.

Ljudkällan (och videoväxel/switch) är just nu en Denon AVR-4306. Genom 4306 kan vi koppla allt – bild som ljud, och allting som lämnar apparaten gör det med maximal kvalitet långt över alla ”normala” krav. Bättre maskincentral än denna får man leta efter och frågan är om någon någonsin behöver betala mer än så här? Pris och prestanda möts i AVR-4306 med ett resultat som känns mycket tillfredsställande och platsen som hjärtat i hembio BigScreen är given... Klicka på bilden för länk till importören HiFi-Klubben.

Bildsignalerna levereras av komponentvideokablar, eftersom det är detta format som DVD-filmen är lagrad i på DVD-skivan. I de fall det finns sådan ingång så testar vi även RGB via SCART. För digitala signaler är det DVI eller HDMI som gäller. Alla kablar kommer från svenska Supra. Företaget håller MYCKET hög klass på sina produkter till kanske marknadens bästa priser! Vi brukade under många år också använda Silicon Images videoprocessorer som en länk mellan DVD och projektor. Detta för att få äkta progressiva bilder. Men nu vi dock slutat med det eftersom det nu för tiden oftast finns någon form av de-interlacing i projektorerna. Dessutom finns det idag flertalet DVD-spelare med intern de-interlacing i samma klass som fristående processorer. Klicka på bilden för länk till tillverkaren Jenving Technology AB.

Filmduken som tar emot alla bilder är en 4 meter bred EuroScreen FrameVision 1.1 gain. Det är den absolut största 16:9-filmduk som går att få in i ett normalt rum med 2,5 meter i takhöjd. På den enorma ytan kan vi förutom full projicering även lätt projicera två "mindre" 100 tums-bilder bredvid varandra (testobjekt mot referens) med den ena bilden spegelvänd så att exakt samma bildinformation möts sida vid sida. Detta gör att det går ganska snabbt att upptäcka konkreta skillnader i bildåtergivning. Utan en sådan här direkt ”shoot-out” (jämförelse) är det mycket svårt att se alla eventuella små avvikelser eller fördelar och göra en riktigt ärlig utvärdering. Klicka på bilden för länk till tillverkaren Bjurab Sweden AB.

Referensprojektor: Optoma ThemeScene H79 – prestanda i biografklass!!! Tycker man inte om den här projektorn så lär man inte tycka om projektorer över huvud taget! Klicka på bilden för länk till leverantören i Sverige: Projektorsystem AB.

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Testfilmerna
Vi använder endast filmer med erkänt hög bildkvalitet för våra tester, och uteslutande i PAL-format, då branschen i Sverige ej längre stöder import-NTSC. Vår arsenal består bland annat av: Sagan om Ringen (trilogin) – SpecEd, Toy Story 2, Gladiator, Dinosaur, Cast Away, Ice Age, Hulk, Monster´s Inc – SpecEd, Hitta Nemo, Troja, Van Helsing, I-Robot, m fl.... Vi vill här passa på att slå ett extra slag för senaste filmen i Star Wars sagan, Episode III – Revenge of the Sith. Denna DVD har inte bara den praktiska THX-Optimizer tillgänglig utan är även en film med ypperligt material för att testa bildåtergivare. Filmen är ett visuellt spektakel i effekter och en orgie i färger, kontrastväxlingar, mörka scener, ljusa scener, bilddynamik, detaljer och panoreringar och med en skärpa av aldrig tidigare skådat slag. Denna film är synnerligen lämplig för att testa vad en projektor går för på alla möjliga sätt anno 2005!

----------------------------------------------------------------------------------------------------

STEG 1: Kalibrering & justering
Bilden kalibreras tidigare först och främst med hjälp av Avia från Ovation Software samt Video Essentials från Joe Kane Productions. (Se ”Länkar”). Tyvärr är dessa utmärkta kalibrerings-DVD:s dock skapta, optimerade och avsedda för NTSC-utrustning. Det innebär bland annat att man inte kan använda dessa DVD:s för inställning av ljusstyrka eller korrekt färgåtergivning (läs mer under “mätmetoder & bildfysik”), men övriga aspekter som till exempel skärpeinställning mm fungerar fint. För inställning av kontrast, färg och ljusmättnad använde vi PAL-versionen av THX-Optimizer som bland annat finns på DVD-filmen Star Wars Episode I, II & III. Numera använder vi dock uteslutande THX Optimizer för alla inställningar. Dessa inställningar finjusteras och testas sedan med hjälp av diverse DVD-filmer enligt ovan stycke. Alla testobjekt jämförs med aktuella referensmodeller beroende på testobjektets pris.

Alla åsikter vägs, efter flera dygns utvärderande eller mer, emot produktens pris och allt detta vävs sedan ihop till en (förhoppningsvis) informativ och guidande artikel till ditt val av projektor. I kombination med ditt eget omdöme, tycke och smak hoppas vi att detta skall kunna leda dig fram till rätt produktval för just dig. (Läs gärna vår ”Disclaimer”).

STEG 2: Bedömning av bildaspekterna
Här nedan listar vi alla de aspekter vi väger in under ett test. Denna lista bockas av och gås igenom punkt för punkt efter att varje maskin är så noggrant inställd och kalibrerad som möjligt. Panelen (de testinblandade) för separata anteckningar vilka senare bildar grund för gemensamma diskussioner. Summan av dessa resultat ger ett omdöme om hela produktens prisvärdhet och ett betyg! OBS: Nedan förekommer en hel del terminologi som förklaras närmare i vår ”Ordlista”. Vissa upprepningar kan förekomma för er som läst vår "disclaimer" ovan :)

Totalbild
Detta omdöme skall spegla vår uppfattning om bildens totalkvalitet. Helt enkelt: får du en bildkvalitet värd priset? Kostar projektorn till exempel runt 100 000 kronor så förväntar vi oss självklart en knockout-kvalitet! Ligger prislappen däremot runt 10 000 kronor så är kraven och förväntningarna naturligtvis inte så höga.

Ljusflöde
Här tittar vi efter aspekter som: Är uniformiteten bra? Dvs sprids ljuset jämt över hela bildytan eller förekommer det ”hot-spots” (ljusare partier) vilket inte är önskvärt. Känns bilden tillräckligt ljusstark eller kanske FÖR ljusstark? Är bilden fadd och blek eller så ljusstark att det nästan rinner i ögonen? Förstör ljusflödet kanske svärtans nivå? En vanlig missuppfattning i hembiosammanhang är nämligen att en projektor måste ha MASSOR med ljus för att prestera maximalt. Ju mer ljus, desto bättre, tror många! Men faktum är att en projektor med LCD-, DLP-, D-ILA- eller LCoS-teknik som bara skall användas i en hemmabio med ca 100" bild behöver inte ge ifrån sig mer än ca 700-1000 ansilumen för bästa resultat. Under 500 AL gör projektorn dock ganska begränsad när det gäller att få riktigt stora bilder och hög dynamik, men över 1500 ansi ger å andra sidan i regel sämre svärta och alltför kraftigt ljus som kan vara mycket jobbigt för ögonen i riktigt upplysta scener. Vid dessa ljusstyrkor kastar dessutom duken ifrån sig ännu mer ”onödigt” ljus som mest reflekteras på rummets tak och väggar tillbaka till duken. Detta får då följden att svärtan bleknar vilket i sin tur gör att bildens kontrastförhållande blir lägre. Över 1200 ansi är i regel direkt onödigt och oftast ett sämre val än en mer begränsad ljusstyrka kring 700-1000, så vida man inte vill nyttja större bilder än 100 tum. Så i detta fall kan man säga att taket/behovet för ljusflöde inom hembioanvändning numera är nått. Skall man använda högre ljusstykor så blir det ett krav med iriskontroll eller avancerad DLP-teknik (Läs mer under ”Mätmetoder & bildfysik” för mer info om ljus och ansilumen).

Det finns dock en variant på detta. Genom att kombinera en projektor med högt ljusflöde (säg 1500-2000 ansi) ihop med en filmduk med ”minus-gain”, alltså under 1,0 gain (gråa dukar) så kan man uppnå mycket goda resultat. Speciellt i fråga om kontrastomfång. Det höga ljusflödet bromsas upp en aning av den gråa duken samtidigt som svärtan lyfts ned till en betydligt lägre nivå. Vi har tidigare provkört ljusstarka businessprojektorer ihop med en 0,95 gains duk från Stewart Filmscreen (GrayHawk) med mycket goda resultat. Ännu bättre blev det med 0,8 gain! OBS! Vi vill också starkt påpeka att ovanstående ljusmängdsfilosofi inte gäller för CRT-projektorer då det är viktigt att skilja på ansilumen och lumen. En CRT-projektors ljusflöde fungerar på ett helt annorlunda sätt som beskrivs närmare under ”Bildåtergivningstekniker”. Att mäta en CRT-projektors ljusflöde gör man bäst med måttet lumen och tekniken ”peak white” (se ”Mätmetoder & bildfysik”).

Svärta
Bildens förmåga att återge djup svärta är direkt relaterat till ljusflödet. Med alltför högt ljusflöde blir det som sagt mycket svårt att skapa bra svärta. Enkelt översatt kan man ju säga att det är svårt att ”lysa mörker”. Bra svärta är så djup och mörk som möjligt UTAN att släcka ut eventuell bildinformation som kan finnas bildens lågdagrar (mörka partier). Tag en stjärnhimmel som exempel: En projektor kan visa denna himmel som ganska grå i stället för svart men full med stjärnor, medan en annan projektor kan visa samma himmel betydligt mörkare, men med betydligt färre antal synliga stjärnor. Kanske en smaksak vilken av dessa två som är att föredra, men de flesta håller nog med om att stjärnhimlen skall helst se så svart ut som möjligt samtidigt som så många stjärnor som möjligt bör synas. Helst alla naturligtvis! Lagom mycket ljus i kombination med en djup svärta skapar tillsammans ett stort, härligt och omfångsrikt kontrastomfång. Tyvärr är det endast CRT-projektorer som klarar denna kombination av starkt ljus och mörker fullt ut. Andra tekniker innebär alltid en kompromiss på denna punkt! Men döm nu inte ut CRT-alternativa tekniker helt bara på grund av detta, för inte ens en biografprojektor klarar detta maximalt. Som sagt, det är svårt att "lysa mörker". (Läs mer om svärta under “Mätmetoder & bildfysik”).

Kontrast
Detta är samspelet mellan ljus och svärta... en av de absolut viktigaste egenskaperna. Värdet ”X till 1” (X:1) skall visa skillnaden mellan högsta ljusflöde (kritvitt) och djupaste svärta (svart). Utan hög kontrast ser bilden fadd, blek och platt ut. Hög kontrast ger djup, tryck och dynamik i bilden. Ju högre kontrast projektorn kan återge utan blödningar (”blooming”) desto bättre. Ögat sades tidigare kunna uppfatta skillnader upp till 1200:1. "För hög" kontrast kan dock göra bilden överstyrd i högdagrar och skapa bildbrus och vitblödningar som förstör upplevelsen genom att begrava detaljinformation. Vi ser alltså efter hur långt man kan pressa kontrasten innan den slår över och fastställer ett OSD-värde där. En del projektorer kan med fördel köras med fullt kontrastpådrag, medan andra slår över direkt när man rör vid den parametern… Kontrast kan mätas och anges på olika sätt. ”Ansi-kontrast”, eller ”checkerboard contrast” som den även kallas, representerar det mest rättvisa värdet som säger mest om bildens djup och dynamik efter kalibrering för filmtittande. Det andra värdet kallas ”Full On/Off” och är tyvärr det värde som de flesta tillverkare envisas med att använda i sina specifikationer eftersom det visar MYCKET högre värden som inte stämer med bildens funktion vid filmvisning. Dessutom fuskas och överdrivs det ofta en hel del på denna punkt, så tag dessa värden med en rejäl nypa salt. Att mäta kontrast 100 procent korrekt kräver ganska speciella förutsättningar och regler enligt American National Standars Institute (ANSI). Förbiser man någon av dem så är det ganska lätt att fuska. Så läs inte alla specifikationer med automatisk övertygelse om att de stämmer till 100 procent, speciellt inte när det gäller kontrastvärden och ljusflöden. Se dem istället som en fingervisning och en relativ jämförelse modeller sinsemellan! (Läs mer om kontrast under “Mätmetoder & bildfysik”).

Skärpa
Här tittar vi efter hur skarpa bilder projektorn kan återge utan uppkomst av konturskuggor (även kallat spökskuggor) eller någon annan form av oönskad överstyrdhet. Alltför hög skärpeinställning kan ”lägga på” bildinformation som gör bilden grötig och svårdefinierad i detaljerna. Så hög skärpa som möjligt utan att det bildas konturskuggor är naturligtvis önskvärt. Ett bra värde att nå är 5,8 MHz detaljåtergivning (kan testas med kalibreringsskivor som ”Avia” och ”Video Essentials”). Upplösningen i kombination med projektorns scaling och de-interlacing har en avgörande roll här.

Färgåtergivning
Detta är kanske den viktigaste bildaspekten av dem alla. Det är i alla fall den tveklöst mest komplicerade av dem alla. Korrekt färgåtergivning beror på så många olika faktorer att det nästan kan jämföras med den invecklade vetenskapen kring ljudåtergivning. Maximalt resultat kan nämligen endast uppnås om alla förutsättningar möts till hundra procent. Och det mänskliga ögat är kritiskt, speciellt ett vant öga! Hudtoner, vatten, eld, växtlighet, himlen, djur mm är alla exempel på föremål som de flesta betraktare känner igen färgmässigt. Om vi till exempel ser på en film som delvis utspelar sig i vegetation så förstår nog alla som ser på filmen att färgåtergivningen är defekt om träden är blåa och himlen är grön? Och så vida vi inte ser på en alternativ sciencefiction så reagerar nog alla betraktare om människorna i filmen ser lila ut i ansiktena? Eller om elden är rosa, lejonet lila och vattnet rött? Med andra ord: när det gäller färgåtergivning så accepterar eller refuserar ett mänskligt öga naturligt bekanta föremål ganska lätt. Men hur är det med obekanta föremål då? Hur skall man veta om en bil, en farkost, en dinosaurie eller ett annorlunda klädesplagg har de färger de hade i ”verkligheten” på inspelningsplatsen eller som filmmakarna hade önskat? Ja det enda sättet att vara helt säker på detta är naturligtvis om projektorn (eller dyl bildåtergivare) är korrekt färgkalibrerad. För vad du än visar genom din projektor så faller upplevelsen så småningom om den inte kan återge alla färger på ett så korrekt som möjligt. Läs mer om det komplicerade ämnet med färg under “Mätmetoder & bildfysik”. Vår bedömning på denna punkt hanterar hur som helst ren träffsäkerhet inför extremt vana och kritiska konsumentögon plus eventuella kalibreringsmöjligheter och deras omfattning och resultat. Rätt färgåtergivning nås lättast genom korrekt återgivning av svart/vita bilder (dvs gråskala) och för denna justering krävs en vitbalans! (Även kallad RGB-balans). Färgblödningar, dvs när en färg ”rinner utanför” sitt objekts konturer, är en annan aspekt som kan dra ned omdömet även om färgmättnaden och färgtemperaturen är på topp…

Fläktdämpning
Säger sig självt. Ju bättre dämpning desto mindre risk för störande surr under tysta filmsekvenser. Det optimala är naturligtvis en helt ljudlös projektor men under 30 dB anses som ganska diskret! Under 25 är "state of the art". Under 19 är drömmen!

Design
Utseende och finish (i och för sig en smaksak), anslutningar, knappar och kontakter och deras placering, eventuella skruvfötter, mm vägs in under denna aspekt som definitivt är den mest subjektiva och minst betydelsefulla av dem alla. MEN nog vill vi definitivt påpeka om en tillverkare faktiskt lagt ett extra lager krut på att tillverka en konsumentprodukt som inte bara presterar bra, utan även ser bra ut. Betalar man som konsument ett fem-siffrigt belopp så är det väl roligt om produkten även ser lyxig och fräsch ut samt har en hel del praktiska detaljer?

Användarvänlighet
Denna punkt är i viss mån relaterat till designen. Manualens upplägg, installationens omfattning, takmonteringsmöjlighet eller icke, OSD:ns (menysystemets) upplägg, strömförbrukning, fjärrkontroll, eventuella tillbehör och deras priser, skötsel och rengöring, kostnad för lamp- eller rörbyte, mm. Allt detta påverkar vår uppfattning om produktens användarvänlighet.

Totalintryck
Totalbildens kvalitet vägs till slut ihop med alla andra ovan listade aspekter. Med andra ord är detta ett omdöme om hela produktens prisvärdhet!

----------------------------------------------------------------------------------------------------

STEG 3: Betygsättning & ev utmärkelser

Se "Projtoppen".

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Efter att alla ovanstående aspekter är noggrant genomgångna används alla anteckningar från dessa punkter som mallar och förlagor till den text som slutligen blir en artikel.

----------------------------------------------------------------------------------------------------