BigScreen, plasmatest, november 2005

LG 50PY2R

BÄSTA PLASMABILD – 2005!

”Världens bästa plasma-TV” har nu ”bara” blivit en av de bästa – i klassen 42 tum. LG har med uppföljaren till vår bäst i test hösten 2004; RZ42PY10X, kallad 42PX5R lyckats bra, men inte överlägset som sist. Däremot tar de ledningen i den större klassen 50 tum! Nu är det med andra ord dags igen att lyfta fram en speciell plasma-TV i rampljuset som utmärker sig med bra pris, makalöst snygg design och fantastisk bildkvalitet. Tillverkaren är alltså återigen LG, vilket är en ren slump, och att storleken är hela 50 tum beror på att detta är den enda skärm vi kunde hitta för tillfället som spontant sticker ut från mängden så mycket som LG 50PY2R gör. Det första du kommer att säga när du ser denna skärm lär vara: ”WOW!”!

© 2005 BigScreen Entertainment

Plasmaskärmar har sedan en tid tillbaka blivit plasma-TV:s genom att så gott som alla skärmar nu för tiden säljs med inbyggd TV-tuner. I plasmaskärmarnas barndom på den Europeiska marknaden för 5-6 år sedan visade de ofta upp mycket tveksam bildkvalitet med urusla lågdagrar, och detta till skyhöga priser extremt långt över en normalt arbetande persons spenderingsgränser. Plasmaskärmar var då mycket få förunnat och ansågs som en lyxvara för de rika. Med priser på över 200 000 kronor styck var de enligt oss inte heller bara ”få förunnat” utan även ganska galna köp. Idag får man, som vi var inne på i förra plasmatestet, en skärm som inte bara skoningslöst sopar mattan med de gamla generationernas skärmar, men som också gör det till en avsevärt mindre summa. I dagsläget, hösten 2005, betalar man i snitt cirka 600-1000 kronor per tum – en ganska acceptabel siffra anser vi, även om det självklart kommer att sjunka ännu mer framöver. Se testet av RZ42PY10x och mässartikeln ”Digital Home 2005” för mer bakgrund och aktuell info om plasmabranschen i Sverige och Europa. Du kan även läsa mer om plasmatekniken som sådan på sidan; ”Allt om Bild – Bildåtergivnings-tekniker” (se fjärrkontrollen).

En av de fem
LG är, som vi nämnt förut, en av de fem enda tillverkarna av plasmaskärmar. Övriga är; Fujitsu/Hitachi (FHP), NEC, Panasonic och Pioneer. Alla tillverkar de skärmar som idag håller mycket hög bildkvalitet och flera av dem har via OEM-avtal även släppt sina skärmar till andra tillverkare som bygger egna skärmar av någon av dessa tillverkares grundkoncept. Av dessa anses nog Samsung som den främsta. Samsung är för övrigt, vad vi vet, en av de största tillverkarna av LCD-TV:s. Men från och med att LG:s PY10x kom ut på marknaden hösten 2004 och fram tills nyligen så har de enligt oss dominerat plasmabranschens mest populära storleksklass 42 tum ganska tydligt när det gäller högsta möjliga bildkvalitet, och detta dessutom till bästa aktuella pris. Testet av PY10x gav för oss en rungande marknadsseger för LG just då, vilket var roligt för oss då vi sällan har varit särskilt förtjust i deras mediokra projektorer. Men av den senaste tidens mässor och butiksbesök att döma så har LG med ”Världens bästa plasma-TV” (vårt uttryck) nu dock ”bara” blivit en av de bästa, i klassen 42 tum skall tilläggas. LG har nämligen med uppföljaren till vår referensplasma från förr vintern kallad 42PX5R inte alls lyckats lika överlägset som sist. PX5 ser ut att prestera väldigt bra, ingen tvekan om det, men det gör som sagt idag även de flesta andra tillverkare. Pioneer ligger till exempel där framme i täten med sin otroligt dynamiska bild som PDP-436 ger och frågan är om inte detta för tillfället, även om det är med små marginaler, är den bästa 42-tumsskärmen i världen just nu (vi skall försöka testa den också snarast). Panasonic har flertalet fina skärmar ute, Fujitsu/Hitachi likaså. NEC har vi i och för sig inte sett röken av på ett tag nu, men de räknas vad vi vet däremot fortfarande som marknadsledande inom proffssektorn, det vill säga skärmar för institutioner. Summa summarum är i alla fall att LG inte längre alls har någon klar ledning i denna storleks- och konsumentklass, utan delar på kvalitetstoppen med de andra giganterna. Roligt naturligtvis, då det underlättar för alla konsumenter att välja och man kan låta pris, funktioner, kringutrustning och design avgöra. Däremot så tar enligt oss alltså LG ledningen i den större klassen 50 tum. Lite oväntat att det blev LG igen då vi som sagt under året som gått sett att de övriga kommit ikapp så pass mycket i 42-tumsklass, men som vi så tydligt också såg på mässan Digital Home 2005 nyligen så är LG:s nya 50-tummare den nya herren på täppan om man söker ultimat bildkvalitet och superläcker design. Därmed inte sagt att de andra giganterna inte också har 50-tummare som också håller fanorna högt, men för oss är det mässintryck och butiksdisplayer som avgör vilka maskiner vi lyfter fram och detta är läget just nu... 50PY2R knockar oss lama av beundran!

Revolutionerar tillverkningen
Skall man tro på LG:s egna ord så skojar de inte när de säger att de har revolutionerat plasmaskärmstillverkningen. Enligt LG själva så har de nyligen arbetat fram en helt ny metod att ta fram skärmar som bygger på att flera skärmar kan skapas ur en enda ”form”, samt att man halverat scantekniken. Vi ger ordet till LG. Citat: ”Hittills har alla plasmatillverkare brottats med begränsningarna i produktionen som dels består av att plasmapanelerna tillverkas en och en, vilket direkt påverkar produktionsvolymerna. Dels har panelerna tidigare krävt dubbel scanteknik vilket är extremt komponent- och kostnadskrävande. LG Electronics är nu först i världen med ny och billigare tillverkningsteknik”. Vad LG gör är att man tillverkar skärmar på hela 255 tum som därefter delas upp i sex (och sedermera åtta delar) som vardera blir 42,5 tum. Med singlescan istället för double scan, menar man att de nya skärmarna nu skannar bilden endast uppifrån och ned, och inte från båda hållen samtidigt, vilket skall vara både onödigt och kvalitetsförsämrande i fråga om skärpa med mera. Detta är en faktor som framför allt skall dra ned både vikt, storlek och pris framöver, utan att tumma på kvaliteten. Dessutom har LG också lyckats få bort frontglaset på sina nyaste top of the line-skärmar som denna 50PY2R. Utan frontglas slipper man risk för reflektioner av själva bilden, som till exempel textremsor som i snäv vinkel annars kan ses som dubbla (skuggeffekt). Istället för frontglas har man numera en slags kraftig ”hinna” som skyddar panelen från fingrar och lättare stötar. Fungerar det? Ja – vi kan inte se några som helst reflektioner från själva bilden i plasman. Däremot reflekteras omgivningen i rummet ganska rejält, då bildytan är ganska blank. Hur som helst, det råder ingen tvekan om att LG kämpar för att fortsätta växa och stärka sin position som världens näst största tillverkare av plasmaskärmar. Företaget har investerat 360 miljoner kronor på sin nya produktlinje och till år 2006 siktar man på att vara marknadsledande genom att producera 350 000 skärmar/månad. Ja, den som lever får se.

Varför WXGA?
Det finns som sagt många bra skärmar på marknaden idag. Men en liten fråga man kan ställa sig när det gäller så gott som dem alla är dock varför så många valt att producera skärmar med upplösningar optimerade för PC? Eller skall vi säga med utgångspunkt från dataupplösningar? De skärmar som erbjuds brukar ha WVGA (858 x 480), XGA (1024 x 768) eller WXGA (1366 x 768) och alla är de ju upplösningar som om man ser till antal linjer (480 eller 768) stämmer med de upplösningar som datorer bland annat erbjuder. Skall vi prata HDTV så är det 1280 x 720 och 1920 x 1080 som gäller och man kan ju undra varför inte alla tillverkare valt att tillverka skärmar med de formaten istället? Det skulle ju ge skärmar som slipper skala bilden när en äkta HDTV-signal mottages. LG 50PY2R är en skärm med WXGA och upplösningen är tillräckligt hög för att man inte skall störa sig på pixelering över huvud taget, inte ens om man sitter mycket nära, men som sagt, skalning krävs dock av samtliga signaler; TV, DVD och eventuell HDTV eller dylikt - upp eller ned. Enda sättet att få in en bild som inte behöver skalas i skärmen är att ta in bilden via en dator som är ställd till 1366 x 768. Nu är inte detta något större problem på PY2 då skalningen är mycket bra på de flesta signaler, men det kan i alla fall vara intressant att veta anser vi. Se även bilderna i botten för fördelen med högupplöst plasma kontra lågupplöst.

Fantastiskt vacker!
Om vi nu skall börja fördjupa oss i testobjektet så kan jag personligen omedelbart säga att detta är utan tvekan den absolut vackraste plasmaskärm jag har sett någonsin. Första gången jag såg denna skapelse var på en ”preview” på en mässa i Paris i somras. Då visades skärmen dock utan något bra visningsmaterial och de dataproducerade bilderna sade inte så mycket om skärmens kvalitet, men vacker var den och ännu vackrare än jag minns den såg den nu ut att vara när vi efter ett par timmars slit äntligen fick den på plats på mitt mörkröda träbord. PY2 väger nämligen drygt 50 kilo och handtagen på baksidan sitter så långt isär att jag är tveksam att ens Mikael Samuelsson skulle ha fått grepp om den. Man MÅSTE vara två för att flytta detta vidunder, men det är mödan värt – tro mig! PY2 kommer i en design som kunde vara plockad ut mina egna materialistiska drömmar. Skärmen är högblank i tidlös svart pianolack och själva ”bilddelen” – den främre delen av skärmen, sticker ut framför resten likt ett gigantiskt burspråk i ett slott. Runt bildytan löper en lagom bred ram i samma svarta härliga eleganta finish. Bakom så tittar högtalardelen fram som också hyser resten av skärmen med baksida, fotstöd och allt. Under bildytan finns ett LCD-fönster som visar vald signal och annan teknikinformation. Vill man inte ha denna flashiga text synlig så kan man enkelt släcka den via fjärrkontrollen. De mattsvarta tygbeklädda högtalarna på vardera sidan om skärmen är diskreta men ändå synliga på så sätt att den biten tillsammans med skärmen skapar en vacker helhet, speciellt ihop med det eleganta roterbara bordsstativet i matt silverfinish. Men självklart skulle detta konstverk se bäst ut där konstverk bör vara – på väggen! Slarva inte med väggfästets kvalitet bara, för vem vill ringa sitt försäkringsbolag och berätta att 50 000 kronor ramlat ned från väggen? Det tog en stund att finna anslutningen för elen, då det visade sig att den gömmer sig bakom/under en löstagbar yta på baksidan. Snyggt, men knepigt att hitta om man saknar manual som vi gjorde på vårt testobjekt. De övriga anslutningarna sitter bättre till än de gjorde på PY10 där de slogs om utrymmet med den skärmens bordsstativ. Nu är de, mer lämpligt, riktade rakt utåt som vi är vana vid och alla är de lätta att komma åt. Uppsättningen inkluderar kompositvideo, S-video, komponentvideo, tre stycken SCART, D-sub (VGA), RS-232C (service), HDMI för digitala signaler, RCA för stereoljud, samt en dataljudsingång av typen mini-phono. Detta är allt du behöver!

Diskret, lättarbetad & snabbt inställd
PY10 hade som alla BigScreen-läsare säkert vet, och har ännu, en mycket vacker bildkvalitet, men en liten irriterande sak var att man kunde höra fläktljudet om det i övrigt var mycket tyst i rummet. PY2 här har också fläkt som skall kyla när plasman blir varm, men denna fläkt hörs knappt ens om man anstränger sig. Ett fläktljud på så lite som 10 dB är nog inte omöjligt? En behaglig nyhet i alla fall som tillsammans med designen skapar en känsla av ett lyckat köp. Inte heller blir det sämre av att fjärkontrollen är nästan lika snygg som plasman den skall styra. Nu vet jag inte om detta är standard, men med i förpackningen fanns det också två fjärrar – en silverfärgad (som det så tråkigt nog alltid är) samt en högblank svart. Gissa vilken vi fastnade för! Den svarta passar perfekt och lägger man fjärren i närheten av plasman så råder det ingen tvekan om att de hör ihop. Snyggt! Att manövrera PY2 med denna fjärr går också som en dans. Dels är OSD-menysystemet lika prydligt, lättnavigerat och snabböverskådligt som sist, och dels så sitter alla knappar där de skall, känns det som. På sidan finns också en liten knapp som kan tända de mest aktuella knapparna för extra smidighet mörka TV-kvällar i soffan. Dessutom går den att programmera till att styra hela fem andra produkter, oavsett varumärke! Denna fjärr är liksom sin plasma, en vinnare. Och vem kan bli besviken när vi också meddelar att PY2 har en del inställningar för dig som vill trimma, men att de alla i princip är onödiga att pilla med. Visst kan man trimma bilen en smula, men PY2 presterar ändå tillräckligt bra på alla ingångar för att klassas som ”plug n play”. Inte illa för en produkt i denna prisklass! Ställa in TV-kanaler är något man kan göra med ett öga stängt, om man vill. Be skärmen se efter vad som erbjuds i nätet så lagrar den vartefter den hittar. Därefter namnger du dina kanaler, samt flyttar dem till önskad plats – klart!

Marknadsföringsanabola
10 000:1. Så anger LG kontrasten på denna skärm! Det gör även de flesta andra med sina senaste modeller. Vi på BigScreen kan inte undgå att dra på mungiporna i denna maktkamp mellan olika tillverkare. Vart skall denna prestigekamp sluta? Vem skall bli först med en skärm eller projektor som kan återge 100 000:1, eller varför inte 1 000 000 000:1 i kontrast? Det är skrattretande, men vi hoppas att de flesta som läser våra tester förstår att dessa siffror är marknadsföring och inte verklighet. Samma gäller för ansilumen med projektorer och candela på skärmar. Se alla specifikationer som riktmärken och fingervisningar, som relationer gentemot varandra på ett ungefär – inte som svart på vitt. Visst har PY2 hiskeligt hög kontrast med kopiöst kraftig dynamik (ljustryck i ljusa scener), men att den skulle mäta 10 000:1 finner vi svårt att tro. Kontrasten känns några snäpp vassare än PY10, men knappast dubbelt upp. Hur som helst, hålla i hatten får man ändå göra, för bilddynamiken imponerar fortfarande stort. Svärtan är mycket djup för att vara en plasma och kan enklast jämföras med de senaste genrationernas DLP-projektorer med Dark Chip 3-teknik. En traditionell katodrörs-TV kommer förmodligen alltid att leda när det gäller kolmörk svärta, men detta är tillräckligt bra för att ge grund till en kolossalt kraftig kontrast. Ljusstyrkan är däremot mycket högre än en vanlig TV. Specifikationen säger 1000 candela, och som relation till andra kan detta stämma bra, för brist på ljustryck finns det som sagt inte i denna skärm. Ett ljust vardagsrum är inget som helst problemm för PY2:an och kontrasten är definitivt bland de starkaste på marknaden – 10 000:1 eller ej! Relativt till PY10:ans 5000:1, skulle jag personligen säga 6-7000:1, men som sagt, detta är hypotetiska, teoretiska och relativa värden. Men hur dessa skärmar än skulle mäta i en rättvis mätning så lär de mäta bland de högsta på marknaden i alla fall, lita på det!

Enkelt handhavande
När det gäller själva bildinställningen är den inte bara enkel, utan också väldigt besläktad med lillebror PY10. Vi låter därför bitvis låna text från den delen av PY10-testet: PSM står för ”Picture Status Memory” och är helt enkelt några förval för hur man kan ställa in ljus, kontrast, färg och skärpa. Läget Dynamic är ganska hård och färgstark, läget Standard är mer normal och lagom medan läget Mild är lite för blek och försiktig. Vi valde det fjärde läget; User – där man själv får ställa in och lagra sin kalibrering av nyss nämnda aspekter, även om det egentligen inte behövs. Vi återkommer till värdena vi kom fram till. Färgtemperatur är en av de lite mer ”avancerade” inställningarna du kan mecka med. Funktionen heter här CSM och kommer också utan förkortningsförklaring (Color Status Memory eller Chroma Separation Mode kanske?). Här kan du i alla fall välja mellan Cool, Normal, Warm eller User. Temperaturen verkar stämma ganska bra på dem alla och den blåvita Cool är definitivt kallare än Warm med sina gulgröna toner. Vi valde Normal! PY2 har med olika signaler små tendenser till färgstick i lågdagrar, men de är väldigt subtila och syns egentligen endast i testbilder med THX-Optimizer. Interlacekomponent kan ses som lätt gröntintad, progressiv komponent som lätt lila, SCART som grönblå och HDMI som lila. Men detta är som sagt inget man ser i filmer alls. Gråskalan i mellandagrar är klockren, och det är huvudsaken för en ren färgåtergivning. Färgerna är vid filmtittande, på alla signaler jämförbara utan tydliga färgstick, men skulle du vara missnöjd så har du alltså en komplett men enkel vitbalans här för att justera eventuellt färgstick. Funktionen XD är något som faller under LG:s egen teknik ”Digital Reality”. Ofta är funktioner med flashiga beteckningar och namn mest larv som inte gör något nämnvärt för bilden, bara marknadsföringen – men liksom i fallet PY10 så kan LG vara stolta, för XD ger ett bra lyft för bilden, oavsett bildkälla. Med XD aktiverat får man mer kontrast genom skarpare gammakurva samt vassare skärpa. Det framgår inte vad förkortningen står för (Xtra Dynamics kanske?), men XD rekommenderas hur som helst! Med XD aktiv har du även tillgång till ACM (betydelse okänd) där du kan ändra Fleshtone, Greentone och Bluetone – ett komplement till vitbalansen, som vi dock inte fann någon nytta av, men den finns där den med för den trimningssugne konsumenten.

Tvättplus och toningsminus
Skulle du råka ut för inbränning i din skärm på grund av för mycket TV-spelande eller dataapplikationer, så kan de enkelt tas bort med hjälp av ”tvättprogrammen” som även fanns i PY10. Samtliga plasmaskärmar på marknaden har i svarta bilder mer eller mindre synliga spökskuggor av föregående ljusa bild. Dessa kallas inbränningar även om de är lätta att få bort. De försvinner faktiskt på en gång en ny annorlunda bild visas på skärmen så pixlarna får jobba på ett annat sätt, men skulle de mot förmodan finnas kvar, efter kanske timmar av TV-spelande, så kör du som användare alltså enkelt igenom någon av de skärmtvättare som finns, till exempel White Wash och vips så är de borta. För att återigen spegla en bit av PY10-testet så skall vi också nämna problemet med det jag tidigare kallade ”halvtoner” (lånat från tryckindustrin) där det ibland kan se ut som att skärmen inte har tillräckligt många toner av varje färg, eller grader av gråskala för att skapa riktigt mjuka färg- och ljustoningar. Här kan det istället kan bildas en slags "fejk-toningar" genom att "glesa ut" en ton till nästa. Alternativt (på sämre skärmar) kan man se tydliga sjok av färgtoner. Detta fenomen har numera, efter önskan från våra läsare, fått ett nytt namn hos oss som verkar vara relativt vedertaget hos andra testare, så därför börjar vi självklart använda det med för att förenkla för alla. Termen är "Bandningar" (förväxla dock inte med LCD-sidans problem med "vertikal bandning" som är något helt annat), men det handlar alltså om samma sak – bildåtergivarens mer eller mindre brist på förmåga att tona färger mjukt. Detta syns och märks dock sällan på PY2 skall vi påpeka och när det sker, så sker det mest i speciella scener med mycket av en och samma färg, som till exempel en tecknad film. Det kan också märkas i extremt mörka scener där skärmen skall tona stora fält med svärtnyanser och skuggor som nästan består av en och samma ton. Detta är dock inte något som kan belastas LG eller någon annan tillverkare, för vad vi vet så har de alla detta problem (mer eller mindre) och alla jobbar de på att ta fram nya lösningar. PY2 kan till exempel tona betydligt fler nyanser än PY10 och Pioneer och andra ligger också mycket långt framme med förbättringar på detta. Man skall inte heller glömma att DVD-formatet i sig också är en bärare av dessa problem då filmerna som alla vet är lagrade i digitalt hårt komprimerat MPEG-format och en bra skärm med hög kontrast och vass skärpa kan lyfta fram DVD-formatets brister i ljuset rejält mycket. Att köra en skärm som denna med HTDV är egentligen det enda sättet att VERKLIGEN se vad skärmen går för, och det har vi givetvis också sett och den bildkvaliteten är knappt av denna jord! Så de små nackdelarna med PY2 är för få och obetydliga för att hota allt det goda, det kan vi garantera!

Användbara finesser
För dig som lever för TV (hemska tanke) så finns som förut en funktion med PiP (Picture in Picture) där du alltså kan se en eller flera kanaler samtidigt, eller varför inte DVD samtidigt som TV? Du kan själv ställa in Size, Position och Transparency på den extra bilden. Vem som faktiskt använder detta kan man ju undra, men om man ser på en kanal medan man väntar att ett annat program på en annan kanal skall börja så kanske det kan vara bra i och för sig? Det går hur som helst att ställa in så att du kan se lika stora delar av båda, eller en extra mindre bild för den kanalen du vill bevaka. Självklart kan du ändra dessa kanaler medan PiP är aktiv. 3D NR och MPEG NR är två brusreduceringsfunktioner som också tål att nämnas. Vad 3D NR gör vet vi inte exakt, då vi inte lyckades registrera någon skillnad mellan 0-3. Men MPEG NR är dock en ganska trevlig brusreducering som minskar de skarpaste delarna av den ofrånkomliga ”block noise” som kommer med DVD-formatets lagring. Problemet med ”halvtoner”/bandningar som vi pratade om tidigare minskas också en aning med denna funktion, vilket alltså gör den användbar även för TV med andra ord. Och bra är väl det då denna funktion är aktiv för samtliga ingångar, oavsett om du ser på TV eller DVD. Ställer du den på, som vi gjorde, 8 av 15 så får du en bra kompromiss som ger en något mer behaglig bild, än utan denna funktion. Det är med andra ord ytterligare en finess som faktiskt funkar, precis som XD. Ännu en liten trevlig funktion är att du kan flytta bilden horisontellt och vertikalt vid digital signal eller vid VGA-signal (data). På vår skärm flyttade vi bilden 5 små steg i båda riktningarna för att centrera bilden maximalt – mycket bra! Som en överkurs finns det även en minneskortläsare på sidan av skärmen för dig som vill kunna se semesterbilder och dylikt direkt från kamerans minneskort, eller varför inte spela upp dina MP3-filer. Nio olika korttyper stöds: Compact Flash, Memory Stick, XD Picture, Magicstor, Microdrive, SD och Multimedia. Vi hade inte möjlighet att testa denna funktion så ingående, men intresserade konsumenter kan säkert få all information de behöver av LG. Vi skall inte heller glömma att nämna att PY2 precis som PY10 kommer med äkta de-interlacingchip i form av Faroudjas legendariska DCDi och därför finns inga problem med de-interlacing.

Mycket mäktigt muller
Ljudet till PY10 beskrev vi som ”fett”. Detta ljud kvalar in till en högre och mer värdig beskrivning, för jag har aldrig i min karriär blivit så här förvånad över en TV-apparats ljudkvalitet! Ljudet är otroligt massivt, fylligt, kraftigt, rent och mycket övertygande med blytung, rund, mjuk och snabb bas tack vare en inbyggd bakåtriktad subwoofer och via 2 x 8 membran på sidorna målas en oerhört engagerande ljudbild upp! Bättre än så här lär det knappast kunna bli i en TV utan extern ljudutrustning. Stereoseparationen är extremt bra, basen är exemplarisk och rummet fylls av en härlig akustik som duger mer än väl för dig som inte vill komplettera med en dyrare surroundanläggning. Därmed inte sagt att en sådan anläggning inte skulle lyfta en redan stor upplevelse ännu högre, men då menar jag inte ett litet OnOff-paket för 10 000 kronor, kan jag säga. För att överstiga detta ljud behövs en ljudutrustning för ganska stor peng. Vi ställde PY2:s ljud till Base 80 och Treble 50.

TV-bilden
Idag har många skaffat sig digital-TV. Jag är inte en av dem tyvärr och det märks då denna skärm inte direkt är liten. Att gå från 42 tum till 50 avslöjar ännu mer ur dåliga signaler, än vad en mindre skärm gör. Samma sak gäller för projektorer – ju större bild, desto mer oförlåtande blir den. TV-signalen har som bäst uppåt 500 linjer i PAL-format, men oftast betydligt sämre än så. Ibland endast VHS-kvalitet med cirka 240-300 linjer med information. Att ta in dessa analogt via en vanlig koaxial antennkabel och sedan skala dem i skärmen till de 1366 x 768 punkter som PY2 har, blir inte särskilt bra. Speciellt om man jämför med DVD – jösses! Vissa kanaler är helt ok, men andra kan se rätt usla ut. MPEG NR hjälper en smula, men inte mycket. Det mesta ser brusigt, grynigt och suddigt ut med vanliga TV-signaler. Digital-TV rekommenderas starkt! Inställningar? Contrast 90 och Brightness 50 blir ganska lagom. I övrigt kan du ställa bilden som vid interlacekomponentsignal. Bildbetyg 2+.

DVD-bilden via interlacekomponent
Vi började med att köra PY2 på komponentsignal i interlaceformat. Här måste vi säga att bilden INTE var lika bra som vi minns den från PY10. Bildens mellandagrar, det vill säga de medelljusa partierna, och till viss del även lågdagrar, flimrar ganska rejält. Problemet är inte alls särskilt stort generellt sett under filmtittande, men under stillbilder eller mycket lugna scener blir det ganska uppenbart och i testbilder syns det tydligt. Det brusar, rullar, hoppar och ser allmänt oroligt ut. Konturerna är ojämna, skalningen inte optimal och bilden känns inte direkt värd sitt pris med denna signal, även om färgerna ser mycket bra ut och kontrasten känns högst av alla signaler. Det är en bra bild, men inte mer än så. Vi ställde bilden här till Contrast 100, Brightness 52, Colour 40 och Sharpness 50. Bildbetyg: 3.

DVD-bilden via progressiv komponent
Här ser det betydligt bättre ut i mellandagrar, men värre (!) i lågdagrar och testbilder uppvisar ett ganska omfattande brus och störningsfylld bild i skuggpartier. Återigen syns det mycket mindre under filmtittande, men testbilderna ljuger ändå inte, bruset finns där i testbilder även om DVD-filmen ser bra ut. Bilden i stort sett är faktiskt mycket bra, men det går att få bättre med denna skärm. Parantes: skall du använda denna signal så glöm inte att stänga av digital output på din DVD-spelare, då ingen spelare (vad vi vet) kan lämna progressiv komponentsignal samtidigt som den digitala delen är aktiv. Försöker du ta in progressiv komponent i PY2 medan HDMI-output är aktiv på DVD:n så säger i alla fall skärmen "No signal". Det kanske kan vara bra att veta. Här fick hur som helst bilden dessa värden: Contrast 100, Brightness 48, Colour 50 och Sharpness 50. Bildbetyg: 3+.

DVD-bilden via SCART
Denna ingång kallas AV1 på PY2:an och den ger den tveklöst bästa analoga bilden från en vanlig DVD-spelare. Det hör till ovanligheterna att SCART ger bättre bild än komponent när det gäller projektorer, men här är det uppenbarligen SCART-RGB som vinner över komponent. Nyss nämnda störningar är här så gott som bortblåsta. De finns, men de är minimala och väldigt subtila. Detta är riktigt bra bildkvalitet som säker imponerar på vem som helst! Har du en SCART-utgång på din DVD-spelare så kör PY2 via den om du inte skall köra digitalt (se nedan). Bilden här ställdes som: Contrast 100, Brightness 52, Colour 35 (denna signal är färgstark) samt Sharpness 50. Bildbetyg: 4.

DVD-bilden via HDMI-komponent (YCbCr)
DVI-ingång finns ej på PY2, vilket vi inte heller saknar då HDMI är en smidigare kontakt. HDMI-kablarna brukar också vara något mjukare än DVI-kablarna. Innehållet är dock detsamma – en digital bildsignal; det vill säga ettor och nollor som skall översättas i skärmen till en analog bild som gaspixlarna kan återge. Bland projektorer är det vanligt att denna konvertering sker med ett bättre resultat i DVD-spelaren om denna är av högre kvalitet som vår referens-DVD; Denon DVD-3910. Med en enklare DVD kan däremot mycket väl projektorn bli vinnaren i denna konvertering, men som sagt, med en dyr DVD-spelare är det i regel bättre att låta spelaren göra konverteringen och sedan transportera bilden analogt till projektorn. Här med denna plasmaskärm är skillnaden dock ganska stor till den digitala signalens fördel, speciellt om man kör den i komponentformat (Denon 3910 tillåter val mellan YCbCr och RGB via HDMI). Med HDMI i komponentformat försvinner ALLA bildstörningar som fanns på de analoga signalerna ovan. Här är bilden helt fri från brus, linjer, ryckighet och liknande fenomen. Konturerna är helt utan skuggor, skärpan är rakbladsvass och bilden är stabil som en klippa. Kontrasten är något tillbakadragen jämfört med analog komponent, men det handlar bara om cirka fem procent (upplevd). Däremot vinner man som sagt en helt stabil bild utan störningar, och kontrast och dynamik är fortfarande i världsklass. Färgåtergivningen är exemplarisk och svärtan minst lika bra som på alla andra signaler. Detta är en bildkvalitet som är så god att den är svårt att beskriva i ord, och att köra PY2 med DVD-film känns nästan som en skymf mot plasman i sig då jag också har sett den agera med HD-signaler som VERKLIGEN lyfter framskärmen maximalt! Men räkna med att dina DVD-filmer ändå kommer att se bättre ut än någonsin med denna skärm. Makalös bildkvalitet! Med denna signal ställde vi PY2 till Contrast 100, Brightness 35 (ljus signal i grunden), Colour 50 och Sharpness 50. Detta är också den enda signal som visar reaktion i högdagrar (även om den också klarar 100) när man ändrar kontrasten samt att det är den enda signalen som klarar pluge. Detta är vårt förstahandsval när det gäller signalval på denna skärm. Bildbetyg: 5+!

DVD-bilden via HDMI-RGB
Denna bild är i stort sett identisk med HDMI i komponentformat, men den klarar inte pluge plus att signalen i sig är mörkare. Här fick den värdena: Contrast 100, Brightness 52, Colour 50 och Sharpness 50. Bildbetyg: 5.

DVD-bilden via PC (RGB)
Den sista signalen vi testade var analog RGB-signal från PC, även kallad VGA-signal (vilket är dumt då den kan ge fel associationer till låg upplösning). Vi ställde PC:n till 1360 x 768, då mitt grafikkort inte stöder 1366 och tog sedan in signalen via en vanlig 10 meters VGA-kabel. Denna ingång ger den absolut bästa analoga bilden PY2 kan ge och kvaliteten är inte många hårstrån bakom den digitala HDMI-signalen från DVD-spelaren. Inställningar blev: Contrast 100 och Brightness 50, det vill säga fabriksinställningar. Övriga val är blockerade med denna signal, men vad gör det när bilden är så här bra rakt ur kartong. Bildbetyg: 5.

Världens just nu bästa plasmabild???
Vad som gäller för alla ingångar är som sagt att färgåtergivningen är exemplarisk från fabrik. Små variationer förekommer mellan signalerna, men de syns endast i testbilder och färgkalibrering känns därför överflödig. Kontrastintrycket skiljer med cirka fem procent (upplevd) mellan analog komponent och digital komponent via HDMI, men det är också så lite att de övriga aspekterna som faller till HDMI:s fördel gör ändå att den signalen regerar enligt oss. Samtliga signaler kan också hantera maximal kontrast utan något som helst överslag i högdagrar – mycket bra! Upplösningen med 1366 x 768 i äkta 16:9-format ger dig möjlighet att köra analoga eller digitala färdigskalade bilder från din dator, om du har en nyare sådan, eller bilder i världsklass från din DVD-spelare med HDMI-utgång (576p/YCbCr) samt självklart framtida HDTV-sändningar i 1280 x 720 utan förlust. Men för filmsamlaren är förmodligen just DVD-bilden det mest intressanta då den är så bra att den inte lämnar något kvar att önska av vad marknaden erbjuder idag. Det känns som att PY2 verkligen gräver fram allt som DVD-formatet har att erbjuda. Söker du efter en klockren plasma när det gäller pris, användarvänlighet, design och naturligtvis bildkvalitet – look no further. LG 50PY2R kommer inte lämna någon oberörd eller besviken. Detta är äkta referenskvalitet för plasmaskärmar av idag. Köp den och lev gott i ditt eget lilla Hollywood!

Helbild:
Vad kan man säga... A THING OF BEAUTY! :)

Kontakter:
Här finns allt du behöver; RCA-audio, kompositvideo, S-video, komponentvideo, SCART (3 stycken), VGA (D-Sub15), HDMI samt självklart vanlig coaxial antenn då detta inte bara är en plasmaskärm, utan en plasma-TV. Serviceingång är som vanligt en 9-pinnars RS-232C. Dessutom finns det som det brukar göra på en vanlig TV en sidoplacerad uppsättning ingångar (komposit, S-video och RCA-audio) för snabb inkoppling av till exempel digitalkamera eller TV-spel!

Knappar & minneskortläsare:
Knappsatsen sitter dold baktill, men med smidig åtkomst på höger sida av skärmen. Dessutom bjuder LG på en minneskortläsare strax under knappsatsen för direktaccess till dina digitalbilder från kameran eller varför inte MP3-musik! Nio olika korttyper stöds: Compact Flash, Memory Stick, XD Picture, Magicstor, Microdrive, SD och Multimedia.

Fjärr:
Fjärrkontrollen är bland det fräshaste vi sett i fjärrväg och den fungerar exemplariskt ihop med plasman! Dessutom går den att programmera till hela fem andra produkter – oavsett varumärke! Så här skall en fjärr vara!

PLUS + Högsta kontrast idag på 10 000:1! + Ljustycket på 1000 candela! + Extremt bra plasma-svärta! + Mustig naturlig färgåtergivning! + Väldigt bra skärpa med HDMI + Enormt kraftig bilddynamik!!! + Enkelt handhavande + Faroudja DCDi + Vacker design + Priset MINUS - "Halvtonstoningar"/Bandningar (Gäller alla plasmor!) - Ej CRT-djup svärta (Gäller alla plasmor!) - Små tillfälliga inbränningar (Gäller alla plasmor!)

BETYG (Totalbetyg: "Price/Performance")

EXTRA
Här nedan kan man med fotografier i närbild tydligt se skillnaden mellan en plasma med VGA-upplösning (480 rader) kontra en med XGA-upplösning (768 rader)...

Bild 1: VGA-upplöst LG-plasma...

Bild 2: XGA-upplöst RZ-42PY10X